Under de senaste årtiondena har det varit svårt att få politiker i både kommuner och i riksdagen att ta bostadsfrågan på allvar. Det gäller även i Vallentuna. Det visar en rapport som Newsworthy visat under sommaren.

Det som visas är en verklighet där den senaste mandatperioden i Vallentuna präglats av ett minskat byggande och en ökad befolkning. Något som skapar problem då det finns för få bostäder som Vallentunaborna kan efterfråga. Det är också enligt Erik Stenberg, som är forskare vid KTH i Stockholm, också just bostäder som alla har råd att efterfråga som eftersatts mest.

Stämmer dåligt med Vallentunas egna riktlinjer för bostadsförsörjning
Vallentuna kommun är noga med att påpeka att bostadsförsörjningen ska tillfredsställa alla i Vallentuna oavsett plånbok. Även de med försörjningsstöd och de som är nyanlända i landet. De senaste riktlinjerna för bostadsförsörjningen är tagna under mars månad 2022 i kommunfullmäktige. Frågan är vilken vikt Vallentunas sittande politiska majoritet lagt vid utvecklingen på bostadsmarknaden i kommunen de senaste åren. Denna fråga är berättigad då man helt tycks ha missat målet i de viktiga punkterna kring den demografiska utvecklingen och hur det ser ut kring bostadsbehovet för särskilda grupper. De övriga tre punkter man ska se över enligt den egna planen är bostadsbeståndets beskaffenhet, efterfrågan på bostäder och vilka marknadsförutsättningar som finns.

Vallentunas extremt få lägenheter sätter kommunen i problem
Det finns flera exempel på vilka problem Vallentunas haltande bostadsmarknad åsamkar kommunen. År 2016 skrev Svenska Dagbladet en artikel som belyste bristen på hyresrätter i tider av den flyktingvågen efter IS härjningar i Syrien. Ett krig som på många sätt liknade dagens krig i Ukraina. Det som hände var att Vallentuna kommun inte hade några lägenheter att erbjuda de flyktingar som de ålades att ta emot. Konsekvensen av det var att de fick börja buda på bostadsrätter mot sin egen befolkning för att få fram bostäder. Detta menar man i tidningsartikeln var en ren konsekvens av att man tio år tidigare sålt ut sin allmännytta och vid tidpunkten endast hade ca 9% hyresrätter i kommunen.